Finlands bannät
I Finland skiljer sig bannätets spårvidd från den spårvidd som är mera allmän i Europa. I Finland är spårvidden 1 524 mm, medan den i de flesta europeiska länder är 1 435 mm.
En av spårtrafikens största utmaningar är eftersläpningen av underhåll av bannätet, som har vuxit till cirka 1,5 miljarder euro. Bannätets dåliga skick försvagar tågtrafikens punktlighet och funktionssäkerhet, vilket påverkar både passagerare och företag som behöver godstransporter.
Det enspåriga bannätet är mycket känsligt för trafikstörningar och skapar flaskhalsar för spårtrafikens tillväxt och ökande konkurrens. Det begränsar även godstrafiken.
Hos VR anser vi att det är viktigt att de eftersläpande reparationerna systematiskt åtgärdas och att nivån på grundläggande banunderhåll hålls stabil och på en tillräcklig nivå för att öka bannätets funktionssäkerhet.
Bannätets tillstånd återspeglas i punktligheten
Tågtrafikens punktlighet är en mycket viktig fråga för oss för att säkerställa kundupplevelsen och smidigt trafik. Punktligheten i fjärrtrafiken försämras särskilt av störningar i spårinfrastrukturen. För närvarande beror mer än hälften av tågförseningarna på bannätets skick eller störningar.
Dessutom försenar tillfälliga hastighetsbegränsningar på grund av spårets dåliga skick restiderna och ökar tågtrafikens energiförbrukning avsevärt. Vagnparkens maximala hastighet (220 km/h) kan endast utnyttjas på en liten del av bannätet.
Banprojekt under de kommande åren
Banprojekt som påskyndats av landets regering:
- Utveckling av stambanan mellan Helsingfors och Riihimäki
- Personbangårdsprojektet i Tammerfors
- Planering av elektrifiering av banan mellan Torneå–Kolari
- Planering av dubbelspåret Limingo–Uleåborg
- Luumäki–Imatra 2:a fasens planering
- Kustbanans utvecklingsplan mellan Köklax och Karis
Statens investeringar i bannätet
Syftet med regeringens trafikpolitik är att genomföra ett trafikinvesteringsprogram på cirka 3 miljarder euro, varav 1,4 miljarder euro ska riktas till nya spårvägsprojekt och förbättring av det befintliga bannätet.
Adekvata och korrekt riktade infrastrukturinvesteringar och åtgärdande av de eftersläpande reparationerna är den viktigaste förutsättningen för spårtrafikens tillväxt, ökad konkurrens och uppnående av målen för trafikens utsläppsminskningar.
Genom att investera i järnvägen kan vi förbättra passagerartågtrafikens smidighet och punktlighet, påskynda restiderna, öka effektiviteten i transporterna för logistikkunderna och främja en ren omställning genom att öka elektrifieringen, vilket direkt minskar utsläppen för våra logistikkunder.
Framför allt är utvecklingen av den mest trafikerade stambanan i Finland avgörande för smidigheten och utvecklingen av både passagerar- och godstrafiken. Flygbanan, det vill säga den nya dubbelspåriga förbindelsen mellan Böle–flygplatsen–Kervo, måste påskyndas, eftersom flygbanan ökar bankapaciteten och påskyndar resan från landskapen till flygplatsen. De viktigaste banavsnitten av huvudtrafiknätet och TEN-T-stomnätet ska vara dubbel- eller fyrspåriga.
Banprojekt bör främjas för godstrafik, vilket gynnar näringslivets investeringar, transporter till hamnar och via norr till väst, samt eliminera trafikflaskhalsar i inhemska råvirkestransporter efter att den ryska råvirkesimporten upphört.
Förbättring av tågens nätanslutning
Förbättring av tågens nätanslutning har blivit en allt viktigare fråga i takt med att pendlingen och tågresenärernas användning av internet har ökat. Vi ansvarar för WLAN-nätet på tågen och uppgraderar för närvarande tågens wifi-hastighet upp till fem gånger genom att förnya utrustningen. Ett nytt snabbare nät kommer att tas i bruk på alla tåg sommaren 2024. För att förbättra tågens nätanslutningar krävs även att teleoperatörer investerar i nätverksinfrastrukturen längs banan.
